En gång gick jag förbi ett försäljarstånd för ett random telekomföretag.
- "Tjejen, tjejen stanna!" Får jag höra och jag tänkte att det kunde vara kul att se hur lågt de skulle sjunka för att bedriva igenom sin försäljning till mig, samt hur lång tid det skulle gå innan Försäljare#1. eller hans polare, Försäljare#2, skulle vilja ha mitt nummer...
Han började fråga hur mycket jag ringer för i månaden, jag svarar att det knappt blir 50 kr - han tror givetvis inte på att det är så lite men sanningen är att alla ringer till mig, så jag slipper ringa till dom, praktiskt.
Han ställer sig nästan "kläder-mot-kläder nära" mig, så jag flyttar till andra sidan av bordet varje gång han inskränker på min personliga aura. Sådär håller vi på ett tag tills Försäljare#1 säger:
- "Det känns som om du försöker röra dig ifrån mig!" Jag svarar att det ju är meningen också(!) Han skrattar men börjar berätta om mobilerna man får "på abonemangsköpet" och jag pekar på en smal modell jag tyckte verkar behändig. Hans kompis infliknar med att jag borde ta den tjocka - med många funktioner. Jag står fast vid den smala som Försäljare#1 råkade ha själv. Och därmed var saken klar mellan dom: Försäljare#1 skulle försöka sälja in sig och allt till mig.
Försäljare#2 kände sig dissad. och var påväg ut för att ta en rökpaus, men försökte rädda sitt skinn genom att säga:"Försäljare#1 har inget körkort, det har jag!". Jag reagerar bara med att säga:"Jag hatar rökare". Försäljare#1. säger att han inte röker. Eh, okej? Sen berättar Försäljare#1 hur han brukar stå på Slussens tunnelbana och tjäna pengar genom att spela gitarr, så fattigt. Jag dör en bit av skratt varpå jag säger att han ser ut som en sämre Zac Effron - han vart snopen.
Det han berättar makes sense, men jag frågar vad haken är, vilket är att man inte kan gå ut ur abonemanget utan att betala en viss summa pengar o.s.v. Han säger att jag inte kommer ångra mig, och börjar skriva på ett papper som kontroll så jag ger mitt nummer och han tror att han lyckats sälja. Han erkänner samtidigt att nummret var för personligt bruk. Båda försäljarna säger hur de tycker nummret är dåligt. Men jag trivs med mina 69-iga sifferföljder och mina 4 sexor i nummret... Sen ringer en killkompis mig. Försäljare#1 säger :"är du otogen mot mig nu?" och försöker lägga handen om min midja. Jag går iväg och pratar färdigt i 5 minuter - när jag kommer tillbaka har de fullt upp med andra kunder så jag tar "kontrollpappret med mitt nummer för hans personliga bruk" från bordet och slänger det utan att de märker något. Försäljare#1. kommer efter mig och frågar vad jag just gjorde. Slängde nummret så han inte skulle få det såklart! Han säger att han älskar sitt jobb där han samtidigt kan ragga och frågar om vi inte kan dra hem till honom - fast jag är redan på väg att gå. Då tar han fram en lapp och skriver ned sitt nummer med för-och efternamn som han ger till mig. Väl hemma kollar jag upp honom på facebook och konstaterar att han var riktigt slemmig och sliskig på alla sätt och vis, men det var kul att se hans trevande försök att "fixa mig". Det sista jag gör är att skriva till honom: "Vad glad jag är att du inte tjänade några pengar på mig, din hala försäljarål :)"
Sådana som han rör jag inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar