.jpg)
I skrivande stund befinner jag mig i chocktillstånd. Något helt jävla sjukt inträffade nyss: En kille, låt oss kalla honom Mr.Brownie som gick på ett par samma kurser som mig i gymnasiet hörde av sig och frågade om jag vill bli ihop med honom, helt seriöst, och att jag skulle tänka på saken. Vi pratade mer än så men hela konversationen får ej mynna ut här. Dock kan jag säga som så att jag blev överaskad, men inte förvånad. Visst, vi hade väl våra småflirtar och jag det märktes att han gillade mig, men att han ber mig tänka på saken; överväga och besluta, det ironiska och omöjliga - är bara galet. Man måste ge kärleken en chans, men han dödar ju romantiken! Ibland är det sjukt hur långt männskor som inte har något att förlora kan gå. Att han var så angelägen och "på" utan att säga att han skojar fick en annan att tänka till - även om jag inser att han leker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar