.jpg)
Jag är ökänd för mina bekännelser, så här ska ni få en oväntad: jag har haft ett släng av spelberoende, dock inte längre, men har exempelvis spelat POKER det senaste året (ej med riktiga ca$h dock men om de vore det hade jag varit miljonär nu, ty jag spelar som en huggorm). Vid pokerborden har jag en profilbild på mig som verkar universell för den "fungerar alltid"... Jag säger bara en sak: skönhet sitter inte enbart i betraktarens ögon, utan även i skönhetens ägare! Och detta perfekta foto på mig tar bokstavligen andan ur män; ena efter den andra köper mig "presenter" under spelens gång, ger komplimanger, försöker ta kontakt - you named it.
.
Det är i allmänhet till en så otroligt stor fördel när man går in i ett socialt sammahang med skönhet tycker jag (vilket både kan vara utseende, utstrålning eller stil) eftersom man erövrar folks "gillande" direkt. Jag upplever mig av folk hörd, uppmärksammad och mer omtyckt redan INNAN jag yttrat ett ord => ett lyckat första intryck att spinna vidare på. Just på grund av ett så simpelt faktum som: ’ett vackert yttre’...
Dessvärre medför alla "lyckopiller" biverkningar, och skönhetens? Ett stort avund från tjejer, redo att spränga dig itu för gåvan. Ska det behöva vara på detta viset? När ska VI glömma Jantelagen och istället vara glada för andras skull när de går bra för dem? Jag föreslår att vi börjar nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar